är det sedan du lämnade denna värld..Fyra år sedan du stilla somnade in i din sjukhussäng med dom närmasta brevid dig..Fyra år sedan du tog ditt sista andetag. Fyra år sedan jag fick det beskedet jag befarade mest. Kommer ihåg det som det vore igår
.Jag grät och grät, kunde inte fatta det, ville inte fatta det.
Men du hade kämpat så länge, du hade haft ont så länge.
Du skulle inte behöva lida mer. Vi bad dig släppa taget, vi ville ditt bästa.
Vi ville inte att du skulle ha den smärtan längre. Men egentligen ville ingen av oss att du skulle släppa taget, vi ville ju ha dig kvar. Vi ville fortsätta bygga minnen med dig, se dig skratta och le som du alltid gjort.
Du kom in i våra liv när jag och syster var små. Vi tog dig till våra hjärtan med en gång, vi älskade att leka och busa med dig. Jag älskar dig fortfarande... Du finns fortfarande i mina tankar. Tanken på att du är död får mitt hjärata att brista...


Ja idag é det 4 år sedan Pelle lämnade oss. Han blev bara 56 år och denna förbaskade cancer tog han tillslut.
E verkligen tragiskt att denna cancer ta alla, kan det inte finnas botmedel snart? Den tar juunga som gammla.
Dessa barn som knappt har hunnit börja leva som ska få stå ut och få börja livet med att kämpa mot det tragiska..


Ja livet é bra hårt.......


















Snodde texten överst av min syster=)